Bävrarna sprider sig i Sjöstan
Stockholms stads viltvårdare varnar för konsekvenserna av bävrarnas spridning.
I HAMMARBY SJÖSTAD har vi enligt senaste mätningen fyra bävrar, men det är svårt att säga hur många det är i år eftersom bävrar är spridningsbenägna. Dessutom varierar det mellan säsongerna.
– När bävrarna växer upp och blir könsmogna vill de ha egna revir, så när det föds nya bävrar på försommaren stöts fjolårsungarna bort och de skapar då sina egna territorium i närheten, säger viltvårdaren Tommy Tuvunger på Trafikkontoret.
Bävern var helt utrotad i Sverige på 1870-talet, men återinplanterades 1921. I början spred sig bävrarna ganska långsamt, men antalet har på senare år näst intill kommit att explodera.
Till Stockholm kom bävern på 90-talet då de etablerades sig i Nackareservatet och det är därifrån de spritt sig ut till Hammarby Sjöstad och andra platser i centrala Stockholm. Först fanns de vid Sickla kanal, sedan började de dyka upp vid Sickla udde och nyligen har man sett bäver i Mårtensdal.
Bävern kan röra sig ganska långt från vattendrag under vissa omständigheter och förhållanden. Den vanligaste orsaken att de tar sig upp på land är när det börjar bli väldigt fullt med bäver i vattendragen. Då kan folk möta på dem när man är ute och går, men det är inget man behöver oroa sig för så länge inte bävern känner sig trängd.
– Man behöver inte vara rädd för det finns ingen risk för att det ska uppstå en konflikt. Bävern är mer rädd för människor, säger viltvårdaren Tommy Tuvunger på Trafikkontoret.
Det största problemet med bäver är att det gnager på träd och ofta på fel sida, det vill säga inte från vattenbrynet. De gnager inte bara för att få bobyggnadsmaterial utan också för att slipa ned tänderna, som aldrig slutar växa. Bävrar går upp på gångstigar och gnager från det hållet. Det innebär att träd viker sig ner över gångstigar och vägar istället för ner i vattnet. Många gånger lämnar de halvgnagda träd och då blir det en säkerhetsrisk för de förbipasserande.
I dagsläget har Trafikkontoret inga planer på att skjuta av bäver i Hammarby Sjöstad, men om bävern dyker upp på en olämplig plats, som en innergård, måste den fångas in och i värsta fall avlivas. Man kan inte ha en bäver i en trängd situation för då kan den bli aggressiv och försvara sig.
– Normalt har alla djur naturliga fiender men i en storstad har de flesta inte det. Därför måste vi ibland hjälpa naturen på traven och decimera stammarna lite så att det blir en acceptabel population. Vi har fått in en del klagomål från Hammarby Sjöstad som vi tittar på just nu för att se vad vi behöver göra. Känslan är att de flesta i Sjöstan gillar sina bävrar och det måste man ställa i relation till den skadegörelse som de gör. Om skadeverkningarna inte är så stora får bävrarna vara, säger Tommy Tuvunger.
Av INGVAR LARSSON
Copyright: Tidningen Hammarby Sjöstad, april 2020