Besiktning av tryggheten i Sjöstan
Snyggt & Tryggt har tittat på vad som behöver åtgärdas för att Sjöstan ska fortsätta vara ett tryggt område.
EN TRYGGHETSBESIKTNING har genomförts i Hammarby Sjöstad på uppdrag av föreningen Snyggt & Tryggt för att kartlägga problembilden i området, kopplat till den fysiska miljöns betydelse för uppkomsten av brott och otrygghet.
BAKGRUND
De senaste decenniernas utveckling med skjutningar, sprängningar, bilbränder etc. har medfört att brottsligheten blivit ett allt större samhällsproblem. Även den senaste nationella trygghetsundersökningen från BRÅ visar på att andelen otrygga i Sverige har ökat sedan 2015 (NTU 2019). En konsekvens av den ökande brottsligheten och otryggheten är att såväl hela stadsdelar, som enskilda bostadsområden och kvarter med hög problemnivå, riskerar att få dåligt rykte. Det kan bidra till utflyttning av boende, minskade fastighetsvärde och minskad omsättning för näringsidkare. Detta kan i sin tur leda till en negativ spiral med ökad brottslighet och otrygghet som riskerar att försämra den redan allvarliga situationen ytterligare.
Ett första steg för att motverka en sådan negativ spiral är att på ett strukturerat sätt kartlägga den aktuella situationen, för att sedan identifiera vilka åtgärder som bör prioriteras i det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Exempel på aspekter i den fysiska miljön som kan påverka brottsligheten och tryggheten positivt är ett väl integrerat skalskydd och öppna och tydliga ytor med god översikt och fria siktlinjer som möjliggör människor i området att både se och synas.
Andra aspekter handlar om en väl anpassad belysning och en god förvaltning, med ett tydligt ansvarstagande av platsen samt om att skapa en bra mix av funktioner och aktiviteter för att skapa förutsättningar för en mix av människor i det offentliga rummet, som i sin tur är en förutsättning för en bra informell social kontroll.
Ytterligare aspekterYtterligare aspekter är kopplat till tillgång av information, om så väl pågående brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i området, information om var de som är oroliga eller varit utsatta kan vända sig samt information om vad som händer i området. Det handlar även om information kopplat till event och händelser samt om planerade arbeten som sker i området
Slutligen bör aven aspekter om tydlighet, orienterbarhet och om den mer övergripande gestaltningen i form av exempelvis färg och materialval, densitet och identitet beaktas
Viktiga utgångspunkter i arbetet för att kunna öka tryggheten är att:
Definiera begreppen säkerhet och trygghet: En förutsättning för att arbeta med trygghet är att alla berörda aktörer har en gemensam definition kring begreppen säkerhet och trygghet
Operationalisera definitionen: Det är viktigt att bryta ned definitionen för att göra den praktiskt användbar i varje enskild verksamhets trygghetsarbete
Mät och följ upp resultatet: Vidare är det viktigt att utifrån definition och operationalisering ta fram mätbara indikatorer för att ha en möjlighet att följa upp och utvärdera genomförda insatser
DEFINITION OCH OPERATIONALISERING
Säkerhet är individens faktiska risk att utsättas för brott och ordningsstörningar medan trygghet är individens upplevelse av sin egen säkerhet. Individens upplevelse av sin egen säkerhet beror bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott och ordningsstörningar. Denna rädsla/oro bygger i sin tur på:
En känsla av kontroll
Tillit till samhället och till andra människor
Anhörigas och andras säkerhet
Tron på sin egen och andras förmåga att förhindra brott och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas
OPERATIONALISERING
Känslan av kontroll
Fysiska rummets utformning, orienterbarhet, överblickbarhet
Hög social kontroll (människor, ”känna sig sedd”)
Bra information (realtidsinformation, statisk information)
Tillit till samhället och andra människor
God förvaltning och skötsel (fastigheter, parker, offentliga platser)
Bra stöd till brottsdrabbade
Anhörigas och andras säkerhet
Andras erfarenheter av att utsättas för brott eller deras uppfattning om risken att utsättas
Medias rapportering
Tron på sin egen förmåga
Bygger till stor del på egenskaper och erfarenheter hos den enskilde individen
Individens sociala situation
Socioekonomiska ställning
Uppväxtförhållanden
SÄKERHET OCH TRYGGHET
Det finns i de allra flesta områden en mängd situationella åtgärder i den fysiska miljön som kan genomföras för att öka tryggheten
Det finns också vissa områden där den fysiska miljöns utformning är sekundär. Det kan handla om områden där enskilda individer eller grupperingar kontrollerar det offentliga rummet, med en påtaglig brottslighet som följd
Det är viktigt att alltid arbeta med säkerheten först, framför allt genom en ökad formell social kontroll i form av t.ex. polisiära insatser mot kriminella element och grupperingar, men även genom fysiska insatser som hinder (för bil och moped etc.) eller att ta bort eller begränsa ytor som är svåra att övervaka
Först när det är säkert kan arbetet med ökad trygghet påbörjas!
UTGÅNGSPUNKTER FÖR ATT ÖKA TRYGGHETEN
Rutinaktivitetsteoring:
Rutinaktivitetsteorin försöker förklara uppkomsten av brott genom att konstatera att det krävs tre faktorer som måste sammanfalla i tid och rum för att ett brott ska kunna begås;
Det handlar om en motiverad gärningsperson, ett lämpligt objekt, t.ex. en bil att stjäla, en bostad att bryta sig in i eller en person att råna samt avsaknad av kapabla väktare i form av exempelvis kameror, larm, poliser etc. Uteblir en av dessa faktorer så blir konsekvensen att inget brott sker
Ur ett brottsförebyggande perspektiv innebär detta att det finns tre arenor att arbeta på för att minska brottsligheten; arbete för att få färre motiverade förövare, för att minska de tillgängliga objekten eller med att stärka de kapabla väktarna
Broken Window-teorin
Enligt teorin om Broken Windows är otrygghet i samhället ofta kopplat till kriminalitet. Det klassiska exemplet är att om ett trasigt fönster inte snabbt åtgärdas sänder detta signaler till omgivningen att ingen bryr sig om området.
I ett område där invånarna upplever att ingen bryr sig minskar den sociala kontrollen och otryggheten ökar. Detta gäller alla områden, oavsett socioekonomisk status. Konsekvensen av detta blir i sin tur att invånarna undviker varandra och drar sig för att vistas i det offentliga rummet
Då antalet människor i den offentliga miljön minskar kommer den sociala kontrollen också minska och fler fönster att krossas i området. Något som i förlängningen riskerar att leda till en folktom stad som präglas av kriminalitet
Placemaking
Placemaking är ett koncept som bland annat handlar om att planera platser utifrån människor behov snarare än att planera utifrån ett fokus på exempelvis bilar, trafik eller kommersiella intressen, så som stora köpcentrum eller liknande, i syfte att få människor att vilja vara på och använda platser.
Samhällen utgörs av människor och en bra planering och programmering i enlighet med Placemaking-konceptet kan skapa en plats dit människor dras och vill vara kvar
Människorna på platsen skapar i sin tur en social kontroll eller ”ögon på gatan” vilket både ökar tryggheten och minskar risken för att brott och ordningsstörningar ska uppstå
Hot Spots
Teorin om Hot spots handlar om att brottsligheten i samhället inte sker slumpmässigt, utan tvärtom är fokuserad i tid och rum, där en majoritet av alla brott sker på samma platser och tider.
Dessutom visar forskning att brottsligheten inte bara är fokuserad till specifika platser utan även till specifika objekt och i vissa fall enskilda individer som tenderar att drabbas av brott gång på gång
Genom att kartlägga och identifiera vilka olika Hot spots som finns kan det brottsförebyggande arbetet effektiviseras genom att allokera extra resurser till dessa platser och tider då risken för att brott ska ske är som störst
Prospects, refuge and escape
Prospect, refuge and escape är tre aspekter i den fysiska miljön som Fisher och Nasar (1992, Nasar & Fisher, 1993) visar ha en påverkan för rädslan för brott.
Prospect handlar om vilka förutsättningar det finns för individen att överblicka en plats
Refuge inbegriper de gömställen i en plats där individen kan uppfatta det som att en potentiell gärningsperson befinner sig
Escape handlar om de potentiella flyktvägar som en plats innehar, alltså att individen har ett sätt att ta sig bort från en hotfull situation
FRÅN TEORI TILL PRAKTIK
Det handlar i grunden om att se över nio olika teman kopplat till den fysiska miljön som enligt forskning och beprövade erfarenheter visats var för sig och tillsammans påverka tryggheten i ett område. Genom att aktivt arbeta med situationella insatser riktade främst mot identifierade brister/svagheter i den fysiska miljön samt med åtgärder baserade på den aktuella problembilden i området för att påverka själva platsens trygghetsskapande förutsättningar. Fortlöpande mäta och utvärdera resultat av genomförda insatser för att anpassa både pågående och kommande insatser i området.
Trygghetsbesiktningar
Besiktningar och analyser i området under eftermiddag och kväll med olika observatörer (ålder/kön)
Instrumentet är framtaget utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet
Indelat i nio olika aspekter som påverkar trygghet
Varje aspekt har ett flertal mätbara faktorer
Trygghetsbesiktningarna har genomförts vid olika tider på dygnet och av olika observatörer
Tygghetsindex
Varje fråga i trygghetsbesiktningen poängsätts och därefter räknas ett snitt ut för varje enskild aspekt och ett totalt snitt för samtliga aspekter som blir platsens trygghetsindex.
Indexet sträcker sig från 0 till 20 (kvotskala) där ett så högt värde som möjligt eftersträvas
Utifrån resultatet klassas även varje enskild aspekt in i en av de tre åtgärdsnivåerna
Röd nivå – Problem som måste åtgärdas
Gul nivå – Viss problematik som bör bevakas
Grön nivå – Godkänd/bra situation
Gestaltning
Densiteten i området är överlag bra med få ytor som upplevs antingen trånga eller ödsliga
Det är få ytor i området som har en hög risk för friktion (ofrivilliga sammanstötningar)
Relationen mellan olika delområden är bra
Det är till viss del bristande variation av arkitektur i området
Den övergripande kompositionen i området är till viss del bristfällig. Det finns platser där det finns frågetecken om planeringen
Mix av funktioner
Mixen av funktioner i området är överlag bra
Området är överlag planerat utifrån olika typer av målgrupper
Funktionerna i området är till stor del tillgänglighetsanpassade
Spridningen av funktionerna är överlag bra
Mix av människor
Fördelningen av män och kvinnor i området var överlag god
Området dominerades inte av någon specifik individ eller grupp
Mängden pågående aktiviteter i området var relativt bra för årstiden
Det är relativt bra spridning av människor i området
Tydlighet
Det är överlag tydliga avgränsningar mellan vad som är privat och offentligt område
Ägandeskapet i området är relativt otydligt
Det är till viss del svårt att orientera sig i området
Det är till viss del bristfällig skyltning till olika funktioner och adresser
Social kontroll
Området är till stor del utformat på ett sätt som inte hindrar siktlinjer
Det finns överlag goda möjligheter för indirekt social kontroll
Det finns exempel på platser där den sociala kontrollen begränsas något. Detta utgörs framför allt av folierade fönster eller fönster som är högt upp och där kringliggande område inte bidrar till ett högt flöde av människor
Belysning
Det saknas till stor del bländande belysning i området
Belysningen är till stor del utformad så att människor kan urskiljas från omgivningen
Belysningen är relativt anpassad efter det behov eller den funktion som finns
Belysningen täcker majoriteten av området
Skalskydd
Skalskyddet i området är överlag väl integrerat
Skalskyddet är överlag anpassat efter det behov som finns
Förvaltning
Området är till stor del fritt från skadegörelse
Fastigheterna i området är överlag väl underhållna
De offentliga platserna i området är väl underhållna
Buskage och grönska i området är väl omhändertaget
Området upplevs till stor del som att det råder ordning och reda. Det märks på ett tydligt sätt att det finns aktörer som förvaltar och tar ansvar över ytorna och objekten i området
Det finns exempel på både skadegörelse och bristande förvaltning av fastigheter och offentliga ytor. Skadegörelsen består framför allt i form av klotter på objekt i den offentliga miljön. Den bristande förvaltningen av fastigheter och offentliga ytor grundar sig främst i förekomsten av mögel
Information
Det finns till viss del information om aktiviteter och pågående arbete i området
Det saknas till stor del informationstavlor i området
Det saknas till stor del information om var skadegörelse/trasiga objekt kan felanmälas
Det saknas till stor del information som vänder sig till den som är orolig, eller som har blivit utsatt, för brott
Det saknas till stor del information om brottsförebyggande- och trygghetsskapande insatser i området
Förslag till fortsättning
Komplettera med resterande delar av en trygghetsanalys
Analys av relevant statistik
Nyckelpersonsintervjuer
Workshop
Framtagande av åtgärdsförslag
Källa: Tryggt & Snyggt i Sjöstan och stiftelsen Tryggare Sverige, mars 2020